Vikbolandsbanan började sin "bana" med 15 personvagnar och ett 60-tal
godsvagnar från Ljunggrens Verkstads AB i Kristianstad. Sen utökades och
byttes vagnparken ut löpande. Andra
leverantörer
var Nya AB Atlas AB i Stockholm och
ASJ i Linköping.
Från Fole Mekaniska på Gotland beställde
man 1906 tio öppna passagerarvagnar för sommartrafik (beteckningen var
dock samma som för öppna godsvagnar). Vid mitten av 1920-talet hade
man 25 personvagnar och 250 godsvagnar. På 1930-talet samordnades
smalspårsbanorna i Östergötland under en gemensam trafikförvaltning
(TÖJ) och lok och vagnar flyttade mellan de olika banorna. En vagntyp
som tillkom på 1950-talet var smalspåriga överföringsvagnar som kunde
transportera normalspåriga vagnar (via en överföringsramp)
Förutsättningarna för person och godstransporter var goda, till hamnar, sågverk och grustag anlades 25 kilometer sidospår. De första 20 åren ökade godsmängden stort.
Stort och smått, snabbt eller bara "som tåget". Se pdf härintill med några olika fraktsedlar från VB, och några olika fraktfrimärken som användes på brev och paket.
