Uniformerna till järnvägens personal var av stor betydelse, det var en enhetlig klädedräkt på samma sätt som för militären och rättsväsendet. Uniformen visade på en ställning i samhället. Typ av uniform, guld och silvergaloner markerade inbördes skillnader mellan de olika befattningarna.

 I maj 1895 kommer Trafikchefen Carl Gustaf af Geijerstam med ett förslag till en ny standarduniform för Vikbolandsbanan. Han föreslår en uniform – kavajkostym ”lika för alla”. Den jämför han med andra järnvägars standard som är både kavajkostym och syrtutkostym (livsydd lång rock). Han gör en jämförelse utifrån ett antal olika befattningar – Stationskarl, Stationskarlsförman, Konduktör, Stationsmästare, Stationsskrivare och Stationsinspektör.

Hans förslag använder mindre mängd tyg, färre knappar, enbart guldgaloner men kortare längder av dessa. Bara mössan är dyrare, där lägger han på 50 öre mer än ”standardmössan”. Totalt pris för den nya kavajkostymen var 54 kronor och 62 öre . Fem kronor billigare än den motsvarande, och hela 22 kronor jämfört med en syrtutkostym.

Mössmärke "Lokknapp" och mössmärke "Vinghjul"

knappenjpg   VBvingejpg

Gammalt möter nytt - Syrtutkostym och SJ-uniform vid sista tåget 1966


Carl Gustaf af GeijerstamjpgNamnteckningjpg

Hvilket visar en icke obetydlig prisskilnad, till fördel för den af mig föreslagna uniformen, vartill kommer att denna bör, genom lättheten att med nytt ersätta krage och ärmuppslag, erhålla längre varaktighet.